FridaAxeliaLindblom

Jag vet att man gått länge och önskat att snön och kylan ska komma.
Men inatt när jag kom hem var det -12 grader ute och det var till och med frost på huset!
Det är FÖR kallt.
Usch, bara jag som längtar till sol och värme.
Det enda som är bra med vinter är skidåkning, pulkaåkning, julafton och vita vyer.
Allt annat kan ta sig i baken.

Jag åkte ända hem inatt. 6 timmar tror jag det tog.
Från Sundsvall och hem trodde jag att jag skulle dö.
Jag kände mig trött. Ville bara sova. Men jag klarar ju hålla mig vaken till 5 vissa nätter så det var aldrig någon fara att jag skulle somna. Jag skulle nog aldrig vara så trött att jag somnade vid ratten, även om det ibland känns så.
Såååååklart när jag ÄNTLIGEN kommer hem och allt jag vill göra är att gå in och lägga mig i sängen....
Då finns det ingen nyckel.
Det är som sagt ingen hemma.
Grannen har nyckeln och de ligger och sover! :O
Jag får panik.
Jag blir förbannad på mig själv som glömt bort det.
Jag blir irriterad på att det är så förbannat kallt ute.
Och jag blir svinigt trött på att jag inte lärt mig hur man bryter sig in i ett hus...

Jag hade inget annat val än att ringa och väcka syster som fick ge mig numret till grannen.
Skickade i sin tur ett sms till henne men dock inget svar tillbaka.
Jag var då tvungen att ringa det pinsamma samtalet.
Mitt i natten. Vid 02.30.
USCHA!
Tur att man har snällla grannar :)

Nu har jag vaknat och jag är TRÖTT!
Har sprättat upp en RedBull och hoppas att jag ska bli liiiite pigg åtminstone!
Har mycket att göra innan tåget går 13.45. 
Packa väskan. Städa undan lite. Duscha och göra mig i ordning. 
Det kanske låter lite. Packa väskan ska ju gå fort. 
Men nej, inte när man heter Frida Axelia Lindblom. 
Då är packa väskan en hel filosofi. 
Så det är dags att jag sätter igång. 

Tjingeling!