091012
Det är måndag och jag är trött.
Varför är måndagar alltid segast av alla dagar.
Man känner sig jämt degig oavsett om det var en jäkla partyhelg eller om det bara var en lugn och trevlig helg.
Som vanligt har jag sovit lääänge och blir väckt av telefonen som ringer.
Idag orkade jag inte svara.
Men jag klev upp iallafall åtminstone.
Ibland tror jag att jag skulle kunna sova huuuur lääääänge som helst.
Inte vaknar jag av något speciellt heller.
Väckarklockor hjälper knappt! Den där förbannade hemtelefonen som finns i mitt rum har jag börjat vänjt mig vid så den hjälper heller inte.
När jag spelade handboll och fotboll som mest och vi var iväg på cup, hade många det roligt över att jag aldrig vaknade.
Jag låg kvar längst av alla och de flesta gjorde allt möjligt för att få mig att stiga upp.
Den första dom började med var att släppa ut luften i madrassen. Men hallå, det var som att sova på en hård säng så jag sov vidare!
Sen försökte de lyfta upp mig. Men det gick inte. Jag var ju dubbelt så stor som alla där typ.
Sen fick någon för sig att göra trosryck på mig! Faaaan, det gjorde skiiit ont. Men nej, jag klev inte upp ändå.
Jag kan alltid somna om!
Varje kväll innan jag somnar ställer jag klockan på mobilen. Tyvärr vänjer jag mig jätte snabbt vid signalerna så jag snoozar i sömnen. När jag till slut vaknar upp har jag mobilen i handen och jag har snooza kanske 30 gånger.
När jag börjar jobba eller plugga igen så måste jag nog skaffa 10 väckarklockor runt om i rummet!
Kommentarer
Trackback
