FridaAxeliaLindblom

Snart åker min vän Jakob till USA och stannar i en månad.
När han kommer hem är det min tur att resa.
Men jag kommer vara borta betydligt längre.
Så med andra ord kommer vi inte träffas på kanske, ett år? Kanske mer. Kanske mindre.

Jag kommer sakna alla mina kompisar när jag åker.
Förbannat mycket ska ni veta!
Vissa av er har jag känt sen vi var små.
Vissa har jag känt i några år.
Men alla ni betyder så mycket.

Det som är det svåraste med att åka är att man kommer känna en stor saknad efter människorna hemma.
Men ni finns kvar.
Jag finns kvar.
Och ett år går fort. Right?

Ibland är det så svårt att förklara hur mycket man tycker om sina vänner.
Men ni är så jäkla betydande.
Vi har skrattat tillsammans.
Gråtit.
Upplevt otroliga saker.
Gjort busiga saker.
Funnits där för varandra när vi behövde någons hand.
En axel att gråta emot.

Ni är helt klart bäst!
Älskar er!

Och för dig Jakob!
Ha det så JÄVLA underbart i USA och njut till fullo.
Alla svettiga jobbtimmar lönar sig nu.
Ta en massa kort!
<3