FridaAxeliaLindblom

Det slog mig idag!
Jag är singel.......

Och jag har ingen aning hur man gör.
Det var så längesen.

Har varit så van att ha någon vid min sida.
Så länge.

Visst det är väl inte så svårt att vara singel iofs. Det är nästan som en liten befrielse. Iallafall om man tänker på sin fritid. Man får göra vad man vill, man får träffa vilka man vill. Man bestämmer själv helt enkelt utan att det ska bli jobbiga konsekvenser.
Och det är det som är skönast just nu känner jag. Att jag kan ta en kväll och umgås med killkompisar utan att en pojkvän ska komma och bli svartsjuk. Jag kan åka och träffa gamla killkompisar som jag inte träffat på flera år.
DET är en befrielse.

Även fast jag hatar att vara singel så känner jag att jag inte vill ha något nytt förhållande.
Iallafall inte än.
Behöver tid för mig själv. Smälta det här. Komma över det.
Det är på god väg. Med hjälp av många vänner och familj. Tack! <3

Är väl lika bra att man är singel när man börjar plugga också. Då kan jag lägga all tid på läxläsningen!
Det blir nog bra detta.
Det är bara att tänka positivt och säga att tiden fixar till det.
Vilket den gör.


Sen kan det ju alltid dyka upp någon speciell person som får en på fall!
Men det är sånt som visar sig helt enkelt. 


Det är konstigt det där. Det kan säga PANG så är man kär. 
Och den där undernbara känslan. Av att vara kär. 
Det måste vara den mest underbara känslan som finns! 
Det pirrar i hela kroppen. Det kittlas i magen så fort man tänker på honom. 
Man blir helt varm och glad av att höra hans röst. 
Det gör en lycklig att bara få se på honom. 
En fucking jävla skit dag kan vända och bli helt underbar av bara hans närhet. 

Är det inte underbart så säg!?